Operationen då

Åkte in med styvfar vid 06.15 på måndagmorgonen...
Kom i tid o hamnade uppe på avd 38.
Fick mucho sexiga kläder o ett rum att byta om i, en plastmugg med diverse skumma piller o en med äckligt brusalvedon... (brusalvedonen var på väg upp igen ett tiotal gånger - klarar verkligen inte sånt) Sköterskan tyckte synd om mig när hon såg hur jag försökte o försökte...

Sen var det bara att åka hiss ner till andra våningen med den trevliga sköterskan - promenera in i ett "väntrum" o där stod min säng, fick hoppa upp i den o blev nerbäddad med ett mysigt mjukt täcke (sånna härliga täcken har jag då aldrig fått tidigare).

Blev ombedd att kissa, sen ultraljud av kissblåsan (om jag vetat DÅ, hur mycket jag skulle komma att hata denna lilla apparat som starkt påminner om en liten upp-o-ner-vänd R2D2 docka...)
En infart sattes i vänsterhanden efter en hel del tragglande, o sen upp ur sängen igen...

Knata in i operationssalen några minuter efter 08.00 där 6 personer tittar på mig, hoppa upp i en ny säng, med "moonboots" vid benen o remmar vid låren (kändes sådär tryggt men låt gå), i med fötterna i bootsen, spänna fast låren o sen tippa sängen så att fötterna hamnar neråt o huvudet uppåt, fixa om sängen för min "uppfuckade" vänsterarm o sen en filur som står vid mitt huvud o trycker en mask över munnen på mig...
Sen kom kirurgerna o jag fick andas trögare syrgas så att lungorna skulle jobba för fullt...
O så en spruta i infarten - And off we went! 


"Vaknade" i ett rum som var så ljust att jag vägrade öppna ögonen, någon stoppade en slang i munnen på mig o sa "Blås" - vilket jag uppenbarligen klarade för det bubblade vatten varje gång jag gjorde det... Men inte mycket mer än så...
Nån fyllde på nåt i infarten o så sov jag en stund till tills nån kom o stoppade slangen i munnen på mig igen...
O så höll det på - ganska länge...

Vet ju sen tidigare att jag inte tycker om att vakna efter operation, narkosläkaren hade sagt - kanske något kaxigt att han skulle fixa det! Tji fick han...

Till slut sa nån att det var dags att åka upp till avdelningen igen, o började rulla iväg mig, trots att jag faktiskt inte öppnat ögonen...
Vi hann ungefär 3 meter innan de fick stanna för att jag började hulka... Blev parkerad i en korridor en stund med rekommendationen att jag skulle försöka öppna ögonen!
Lyckades få upp ena ögat så mycket att vi kunde fortsätta färden men sen somnade jag igen...

Vaknade av o till i ett par timmar av att det var så äckligt i halsen o att läpparna klibbat ihop, o så den där blåsflaskan som de stack in i munnen från o till - som ska trycka ut lungorna igen då de gasfyller hela buken o bröstkorgen under tiden de opererar...
Bad om vatten, fick typ ett långfinger till svar!
Började bli uppgiven så nästa gång jag vaknade sa jag att jag inte kunde andas av allt äckel i munnen - fick då en halv klunk att skölja munnen med - det var allt...
(Här någonstans började jag fundera på om det var ett sånt smart drag att operera sig, när man tydligen ska behöva känna sig som man svalt en sandlåda) 

Vid 18.30 var jag så pass vaken att jag kunde se mig omkring o känna hela kroppen igen - o kissnödig var jag...
Gick på toa, inget hände, satt en kvart o det enda som hände vaar att jag blev ännu mer kissnödig...

O sen började min o R2D2's realtion på riktigt, så fort jag kommit ut från toa, skulle den köras över magen på mig...
O i min blåsa fanns på tok för mycket urin... 630ml för att vara exakt... 
Såå - sjuksköterskorna hotade med kateter om jag inte spenderade typ varenda vaken minut med att försöka kissa...

O varje gång jag försökte så kom det iaf några droppar o efter varje gång - kom de med R2D2 o körde runt i magen på mig - med missnöjda miner...

Vid 19.30 var det dags att se om jag fick börja dricka något, genom att tömma mitt högra armveck på blod...
De tittade på blåmärket på vänsterarmen o skakade på huvudet åt provtagningen veckan innan.

Sen tog det en stund innan jag fick en tillbringare med vatten - LYCKA!
O smärtstillande, dels för magen o dels de jag normalt tar för nacken o kräkhämmande kom också med jämna mellanrum...

O så blåsflaskan, o R2D2 o sippande på vatten o sova omvartannat - typ så såg hela min måndagkväll ut fram till halv ett när nya prover skulle tas....
O vid denna provtagningen hade jag "bara" 410 ml i urinblåsan, så antingen fick jag fortsätta tills jag låg under 350 eller så var det kateter som gällde...