Börjar komma tillbaka till verkligheten igen...

Ja - faktiskt!
Nu börjar det kännas mer o mer som om det är på riktigt!

Saker börjar återgå till det normala, jag kan äta mer "normala saker" i en vettig takt, jag får bada igen o i helgen red jag äntligen på min kära häst igen!!
Både lördag o söndag faktiskt.

I lördags höll jag mig på volten o hade stallägaren där samtidigt om o utifall något skulle gå galet.
Hade lite problem med att kratsa hovar, men med en snäll häst som håller sina fötter själv så gick det bra...
Trava var dock en himla dålig idé så det lät vi bli under passet, men hon var lätt att få mjuk o fin o rörde sig förvånansvärt bra med tanke på att Ylva flytt till alperna...

I söndags drog vi ut i skogen o hästen var så nöjd att hon bjöd på ett pass-race...
Det vart lite "håll i magen med ena handen o styr med andra" typ.
Men kul som attans var det!

O även om jag inte gått ner massor än så var det faktiskt redan lättare att vifta med benen i framförallt passen...

Ett angenämt problem var att min favvo-ridbyxor är helt veckade i benen o stora på mig nu...


Gav mig sen ut med den svarta dåren i skogen o blev måååånga kilo trattisar rikare, gav bort nästan en tredjedel till mamma - men det vart ändå så mycket att jag inte orkade rensa allt igår...

Har ju saknat just svamp-plockningen o vetat att vi har hur mycket som helst kvar att plocka men inte kunnat...
Det är lite av terapi-arbete för mig...
Tror faktiskt att jag hittade en av de största trattisarna EVER igår - själva tratten är stor som min handflata!

Men inte åt jag nån svampmacka igår inte - jag unnade mig 1/3 kebabrulle faktiskt...
Gott skit - inga ben!